För de kristna är påsken den största festen. Under långfredagen minns man Jesu korsfästelse och död. Dagen högtidshålls i stillhet. I den ortodoxa kyrkan är dagen den strängaste fastedagen under året. Inom lutherdomen klingar inga kyrkklockor under dagen. I många städer ordnas en dramatiserad vandring av Jesu korsfästelse.
Under långfredagen ihågkommer kristna Jesu död och dagens budskap för de troende är: Kristus har dött för oss. Därför är detta en stor dag inom kristenheten. I långfredagens bibeltexter följs händelserna vid korsfästelsen på Golgata fram till Jesus död.
Långfredagens gudstjänst skiljer sig från andra kristna högtiders. Inom den lutherska kyrkan är den så enkel som möjligt utan användning av orgel eller klockor. Därtill är det den enda lutherska högtiden under året då den liturgiska färgen är svart. Inom kristenheten är dock svart inte en färg, utan den symboliserar färgernas frånvaro.
Inom katolska kyrkan hörde nattvarden inte till den äldsta långfredagsliturgin, men numera kan nattvard utdelas. Nattvardens bröd och vin har dock helgats på skärtorsdagen. Enligt den katolska läran sker under långfredagsmässan den obefläckade förnyelsen av Kristi offer, och nattvarden brukar därför inte utdelas på den dag, då Herren offrade sig själv. Inom den katolska kyrkan är den liturgiska färgen röd.
Inom ortodox tradition hålls på den s.k. ”stora fredagens” kväll en minnesgudstjänst över Kristi begravning, som enligt den liturgiska ordningen hör till den följande dagens, eller den ”stora lördagens” gudstjänster. I Finland är det emellertid sed att hålla denna gudstjänst på den ”stora lördagen”.