I katolska kyrkor ordnas den här dagen som är fastans första askmässor och de som deltar får ett kors ritat med aska på pannan. Bland kristna finns en gammal sed att strö aska på sig då man vill visa att man ångrar sina synder och deltar i Kristi lidande. Askonsdagen är en dag att ångra sina synder.I en del lutherska kyrkor har man också askmässor.
Askonsdagen är i den västliga kristenheten den fest, som inleder fastan före påsk. Fastan räcker i 40 dagar borträknat söndagarna, vilka inte är fastedagar. Fastetiden påminner om hur Jesus fastade i öknen innan han började predika. Fastans uppgift är att förbereda de kristna för firandet av påsken samt hjälpa dem att tänka över sina synder och brister. Fastan uppmanar till bättring och att älska och hjälpa andra.
Bruket av namnet askonsdag är känt sedan 1099 och det härleds från den vid samma tid inledda seden att beströ sig med aska som inledning på fastan. I Bibeln nämns detta i Matt 11:21, Neh 9:1-2, Dan 9:3-6, och Jona 3:5-6. I den katolska världen har man på vissa orter anlänt till kyrkan i en anspråkslös säcklikande dräkt, aska strödd över håret och t.o.m. barfota. Nuförtiden har man för sed inom den katolska kyrkan, liksom alltmer inom den lutherska, att genom en blandning av aska och olja rita ett kors på den botgörandes panna.
Askonsdagen firas inte inom den östra kristenheten, för i den traditionen inleds fastan redan på fastlagssöndagen.